Vår vardag

Ja nu sitter man här igen och skriver. Tycker jag har lyckats bra med bloggen, än så länge!
Får hoppas att det håller is ig....

Stötte på något konstigt igår när vi var i skogen. Först när vi entrar skogen så reagerar båda trasselsuddarna genom att skälla otroligt mycket för det knakar som tusan. Det första man tänker är ju att det är något djur som rör sig, typ rådjur eller älg. Vi fortsätter gå och tar åt höger (vi kommer alltså att komma till det stället där hundarna hörde något på efter ett tag då slingan går runt).
När vi kommer över ett kalhygge hör vi åter igen hur det knakar och brakar där borta och nu är vi alltså mitt emot stället. Jag står och försöker se om jag ser något mn det ända jag hör är kvistar som bryts. Hundarna skäller ju självklart och då börjar jag få kalla kårar... Är ju en bit från hemmet och andra hus och det är en bit till bilen. Självklart ska man leka stöddig och biter ihop å fortsätter gå. Men modet sviktar och det slutar med att jag ringer mamma.....
Pratar med henne om vad som hänt och börjar sen närma mig stället.
Då sticker Panda!
Hon springer mot stället där det fortfarande knakar och jag rpoar på henne men hon fortsäter.
Sen tar det bara några sekunder, mitt teleonsamtal med min mamma bryts på det sättet att jag kan höra henne men hon kan inte höra mig.
Jag skriker efter Panda och de två andra hundarna skäller som tokar.
Sen hör jag skriket!
Min kära Panda bara skriker och det är ett sånt skrik som verkligen ger en kalla kårar och blodet fryser till is!
Jag springer nu mot Panda samtidigt som jag försöker få kontakt med min mamma.
Från stället där kvistarna bröts kommer en mycket rädd och omskakad Panda.
Svansen är mellan benen och hon bara skakar. Hon är verkligen livrädd!
De andra två skyndar sig bort till stället där Panda kom ut ifrån och tveksamt men nyfiket nosar runt.
Panda håller sig tätt intill mig och tittar oroligt mot mig och sen mot stället där hon kom från.
Vi går förbi "det knakande" stället och jag tittar så gott jag kan om jag kan se något.
Men jag ser inget.
Jag får äntligen kontakt med min mamma och jag berättar livrädd om vad som hänt.
Hon säger bara; Gå därifrån!
Under tiden som vi går därifrån knakar det till igen och alla hundarna skäller men ingen vill gå dit..
Panda skakar fortfarande och skyndar på..
Under hela vägen tillbaka till bilen går Panda vid min sida och även fast lill-tussen försöker leka med henne efter ett tag så vill hon inte, hon går vid min sida...

Har länge funderat över vad fasiken det kan ha varit i skogen.
Rådjur och älg är uteslutet, tror räv också är det.
Det kan ju ha varit en grävling eller ett lo.
Hursom så kan jag ju lungt säga att vi inte gick där idag. Och vi kommer inte gå där på ett tag.
Det var äckligt och jag fick verkligen kalla kårar.
Panda är inte den som blir rädd i skogen och hennes beteende sen är helt fel. Och allt knakande vår bara så konstigt. Och att dessutom telefonen la av för min del precis när vi nästan var framme vid allt kanakande för att sen fungera efter att vi passerat det....
Att dessutom ingen av hundarna gick dit när det knakade igen när vi var på väg bort är oxå konstigt..
Usch, kalla mig lättskrämd men det där vara bara för konstigt....

Nu kommer vi hålla oss till en annan skog och i tråkiga samhället för ett bgra tag framöver.

Jag hoppas det går att läsa vad jag skrivit och att det inte är allt för mycket konstigheter. Prövar ett annat tangentbord och det fungerar bättre men inte helt ok.
Datan mår inte bra, är bara att inse det....



ses